Jag har skrivit om Stadsparken förut. Att den sakteliga börjar formas som en blomsterpark värd namnet. Planteringarna är allt oftare sinnligt formade och i fin kontrast till de öppna ytorna som inbjuder till relax och umgänge. Det vore synd att exploatera bort de stora ytor som inbjuder parkbesökarna att umgås med picnic.
Efter en lunch kan det dock se ut som en soptipp. Varför ställer man inte ut större sopkärl som slukar mer än en liten papperskorg?
Och den märkliga växtinstallationen vid sidan av Stadsparksbadet är minst sagt märklig. Växterna ser trötta ut och av växtslag som knappast hör hemma i svensk flora. Även palmerna på Sandwalls Plats kan man fundera över varför de hamnat där. Det är att våldföra sig på platsen i ivern att väcka uppmärksamhet och bli internationell. De stackars palmerna ser ju allmänt trötta ut och verkar inte heller känna sig hemma. Och det förstår jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar