tisdag, maj 26, 2009

Kunskap och lägre skatt om Globaliseringsrådet får bestämma.


I den globala, finanskrisens värld, har Sverige drabbats ohämmat. Under senaste året har vi sett dramatiken och problematiken växa.
Som ett litet, exportberoende land är Sverige extremt sårbart. Det skulle räcka om ett par av de största, exportinriktade företagen i Sverige väljer att flytta utomlands så skulle konsekvenserna bli ödesdigra. Sverige skulle nära kollapsa.
Vår svenska bilindustri med underleverantörer är nära att tangera denna problematik.
Sverige behöver nya och vässade plattformar för framtiden. Bland annat nya förutsättningar för mindre och medelstora företag att växa. Men också nya idéer för etablering och nätverksskapande.

ETT VASSARE SVERIGE
Det blir resultatet om Globaliseringsrådet får bestämma. Till regeringens viktigaste beslut hör tillsättandet av Globaliseringsrådet för att fördjupa kunskaperna, att ta fram ekonomisk-politiska strategier samt bredda det offentliga samtalet om vad som krävs för att Sverige ska hävda sig bättre och starkare i en värld präglad av fortsatt globalisering.

Ordförande i Globaliseringsrådet, Lars Leijonborg (FP) vill göra Sverige mer attraktivt. Regeringens Globaliseringsråd har därför utrett hur Sverige ska klara sig när världen blir alltmer globaliserad. Den ytterst kraftiga tillväxten i Kina och Indien gör att Sveriges roll i världen håller på att förändras. Vi lever i Asiens århundrade och makten i världen förskjuts österut. Det är inte längre USA och Europa som håller i taktpinnen.

Till sin hjälp har Globaliseringsrådet fyra ledord för att Sverige skall klara sig bättre i den internationella konkurrensen i framtiden. Lars Leijonborgs taktpinne har anslagit följande rangordning - kunskap, mer kunskapsintensivt kopplat till tillväxtekonomier, entreprenörsskap, omställningsförmåga och sammanhållning.
Vi behöver fler, nya företag och med tanke på vår kris inom bilindustrin få en mer flexibel förmåga att ställa om produktion efter marknadens behov och efterfrågan.

Rådets arbete ska resultera i åtgärder som skall öka Sveriges konkurrenskraft och attraktionskraft. Rådet ska också kunna ta in utomstående experter för konsultativ rådgivning.

NY SKATTEREFFORM FÖR SVENSKARNA
Rådet föreslår bl a i sin slutrapport en blocköverskridande skattereform som leder till att betydligt färre än idag behöver betala statlig skatt. 10 procent av de heltidsarbetande mot idag 30 procent. Totalt handlar det om reformer på 40 miljarder kronor varav skattesänkningarna blir på 28 miljarder kronor. Forskning och utbildning för 9 miljarder och infrastruktur och övrigt för 3 miljarder. I skatteförslaget ingår bland annat att ta bort värnskatten. Ett styrkebevis från Globaliseringsrådet att strunta i pågående kris utan höja blicken mot nytt tänkande för framtid som skall lyfta Sverige till nya framgångar nationellt som internationellt.

Näringslivet blir volontärer när samhället krisar...



Allt oftare kan man läsa och se hur näringslivet förändrar sin attityd i marknaden. Det gäller att satsa på sitt varumärke. Att investera i mervärden. Där är de politiska partierna fjärran från samma tänkande.
Här tror jag att de politiska partierna bör tänka om, eller tänka till.

Vi lever i en annan värld. En annan tid. Percy Barnevik utalade sig för en tid sedan hur viktigt det är med engagemang. Han är idag rådgivare och investerare i "hand i hand" och gör stora insatser i Indien.
Många av dagens förmögna företagsledare och ägare har idag en volontärsroll och ser också fördelar med att engagera sig i mänskliga uppgifter. Att hjälpa nödlidande, att hjälpa till för en bättre värld, att bidra med kunnande och kapital för en mer humanistisk värld och omvärld.

GOD EL
Jo du läser rätt, inte God Jul. Välgörenhetsföretagen God El där bl a Karl-Johan Persson från HM är en av de mest tongivande investerarna har fått in 300 miljoner kronor till sin nya fond God Fond. Bland investerarna märks Claes Dahlbäck från Investor, Robert af Jochnick i Oriflame och en rad andra investerare bl a från Ikea. Utdelning går till olika välgörenhetsorganisationer. Målet för just denna verksamhet är årlig utdelning på 100 Mkr. Avkastningen på placeringarna går till fondspararna medan fondbolagets eventuella vinst går till välgörenhet.

Illustrationen är från senaste HM-kampanjen och visar också ett exempel på företag som tar ett djupare grepp om ett samhällsansvar.

söndag, maj 24, 2009

Partier byggda på ideal och idéer.


Den finansiella krisen väcker tankar. Väcker frågor. Medan de traditionella politikerna envist klampar på i sina konservativa fotspår, håller världen och medborgarna på att ändra fokus - och det går fort.

Det byråkratiska företaget har dött. Det är för litet för effektiv exploatering och för stort för kraftfulla experiment. Företag måste omformas efter helt nya linjer, vilket också sker nu.
Många företag behöver återuppväcka sig själva. Och att göra det innebär inte att ändra på det som redan finns, utan skapa sådant som inte finns.
Det gäller att återuppväcka, hela tiden, menar den amerikanske konsulten Rickard Pascale.
Liknande kommer att gälla för politiken, det är jag övertygad om.

POLITIK BEHÖVER NYTÄNKANDE
Politiska partier var förr institutioner, byggda på ideal.
De flesta moderna partier, från vänster till höger, började som enfrågegrupper med målet att förändra världen. (Idag kan vi även se Pirat Partiet, Sverige Demokraterna mfl spela dessa roller.) Över tiden utvecklades dessa partier till åsiktskonglomerat med synpunkter på vård, skola, omsorg, lag och ordning, pensionssystem, försvar osv.
Problemet är bara att folk inte längre följer en enda åsiktslinje.
Förmodligen hade det varit intressantare om vi hade tio röster att fördela mellan ett antal partier och deras idéer, eftersom de alla har både bra och dåliga åsikter och förslag.

En tungrodd politisk sammanslutning stämmer inte överens med våra fragmentariska och osammanhängande uppfattningar om och erfarenheter av världen.
Följden blir att åsiktskonglomeraten förlorar legitimitet och endast vinner förakt och ringaktning. Och inte bara det. Traditionella politiska partier sitter fast i den geografiska världen. De nationellt strukturerade. Men vem i en global värld kan fatta beslut som påverkar internationella kapitalmarknader, multinationella företag och globala superspecialister?
Det frågar sig Kjell A Nordström vid Handelshögskolan i Stockholm, - "idag styr företagen världen, och detta måste återspeglas i de institutioner som skapats för att utöva inflytande på dem och kontrollera dem."

De nya politiska institutionerna är fråge- och problembaserade och de är globala. De är organisationer som Greenpeace och Amnesty International. Deras problem börjar när de försöker ta steget till att bli accepterade av massan - till exempel har De Gröna i Tyskland kämpat för att bli ett flerfrågeparti. Istället för att vara effektiva externa provokatörer upptäcker de att de måste anpassa sig, och det slutar med att de blir tandlösa och impotenta.
Som Sir Winston Churchill påpekade: "Först formar vi våra strukturer, sedan formar de oss."