Del av artikel i Borås Tidning.Det är klart att flera politiker undrar över mina utspel i Fullmäktige. Med bildvisningar etc. Men min uppfattning är att sakta kan jag känna att ledamöter tar till sig mina synpunkter och bejakar dem. Det är många som hör av sig och mejlar. Sämst är mitt eget parti att ta till sig mina ambitioner på förändring. Jag tror inte det hänt en enda gång att någon uttalat något positivt om det jag ifrågasätter. Inte ens på våra gruppmöten kan jag känna att jag respekteras och att en dialog i respektive ämnen utväxlas - utan det tillintetgörs. Ignoreras. Och jag förstår varför. Många av mina väljare - de som kryssade in mig i Fullmäktige ställer upp på mig, mina idéflöden och ambitioner till förändring. Men mitt eget parti eller snarare medlemmarna är ju fyllda av traditioner och gamla regelverk. Jag kommer in, relativt ny, utifrån, tar plats, och ifrågasätter mycket av deras partipolitik. Inte konstigt man blir betraktad som den katten burit in...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar