STÄNGDA FRITIDSGÅRDAR ETT HOT

I Fullmäktige beskrev jag för några år sedan att ungdomssatsningarna är för få. Att fritidsgårdarna är förvaring istället för aktiv pedagogik.

Det blev inte ett dugg roligare att läsa i Borås Tidning den 20 juli att av 18 fritidsgårdar är 17 stängda under sommaren. Hur tänker de ansvariga?

Var är socialdemokraterna som under hektiska fullmäktigedebatter talat vitt och brett om vikten av ungdomssatsningar. Och hur viktigt det är för integrationen att skapa forum för gemenskap och dialog. Var är ni Lena Palmén (s) och Lennart Andreasson (v)?

FRITIDSGÅRDAR MED GENERÖSA ÖPPETTIDER

Nu - mitt under sommaren - håller 17 av 18 fritidsgårdar stängt. Det räcker med att uppehålla sig i city en sommartorsdag för att få en klar analys av nuläget. Där vimlar det av synliga problem och faror. Och tickande bomber.

Därför är fritidsverksamheten lika viktig under sommarmånaderna som under resten av året, och att det finns generösa öppettider på fritidsgårdarna. Alla ungdomar åker inte iväg under sommaren av olika orsaker.

När nu Borås Stad gör satsningar för ett levande city med aktiviteter som drar folk till centrummiljöerna är det ännu viktigare att det finns backup för ungdomar att träffas under andra former än i city. Att då hålla stängt på ungdomarnas mötesplatser är ett grymt beslut.

ÖPPET FÖR TURISTER

Under 90-talet var jag regelbundet i Frankrike. I min stad fanns en väl utvecklad kommunal verksamhet för alla åldersklasser - mitt under sommaren. Mina barn älskade dessa träffar. Man anordnade pedagogiska temadagar, kulturmöten, lektioner i dans, musik, teater och inte minst basketmatcher som var otroligt populära med "stjärnor" som gästspelare som goda förebilder.

Det är dessa aktiviteter som är viktiga för ALLA barn och ungdomar, oavsett i vilken stadsdel man bor i Borås eller är turist i staden.

NYTÄNKANDE SOM MÖTESPLATS

Fritidsgårdarnas nuvarande innehåll borde omprövas och finna nya roller - från förvaring och uppehållsrum till att bli mötesplatser likt "Facebook, MSN, Skype med flera företeelser.

Insiktsfulla politiker måste ompröva och finna nya sätt att finna och möta ungdomar, för att vinna ett mer generöst samhälle. Enligt FN´s Barnkonvention skall drygt 20% av kommunens satsningar ske på just barn och ungdomar.

Borås Stads satsning på ett Ungdomens Hus kanske är en väg i rätt riktning, dessvärre tvivlar jag på att man lyckas integrera ungdomar med olika bakgrund, etniska grupper och kulturer.

Fritidsgårdarna bör få sin "lokala profil". Kunna fungera som enskilda satelliter och forma sina egna verksamheter utifrån de behov som finns bland de barn och ungdomar som vistas eller bor i stadsdelarna. Med mer kunskapsrelaterat innehåll, som t ex läxhjälp. Med pedagoger och kuratorer som lyssnar och motiverar vilsna barn och ungdomar. Satsningar som får en positiv payback, inte bara för den enskilde utan också för hela samhället.